(utskriven 2010-09-10)

Rafiki nr 4 2008: Minska fattigdomen!

Den här gången har vi inte valt ett land som tema. Rafiki har istället frågat barn från olika länder hur det är med att vara fattig och rik.
Barn från Sverige, Uganda, Malaysia och Bolivia funderar kring att vara fattig och att ha mycket pengar. Barnen är från fyra världsdelar, från rika och fattiga länder.
Sedan har Rafiki funderat och där finns en det fakta som kan vara bra att känna till. Men det är kortfattat. Samma fundering finns på nätet men i en längre variant. Millenniemålen finns med och det är det första målet vi fokuserar på i detta nummer.



Lektionsidé:

Börja prata om rika och fattiga. Skriv på tavlan vad eleverna tänker om vad som är fattig och vad som är att vara rik. Kan man ändra på om man är fattig och kan andra göra något?
Det allra bästa vore om ni tog en kvart och funderade på detta en dag innan ni tar tag i Rafikitidningen.

Ta fram tidningen och ge eleverna en chans att kolla lite först.
Beroende på elevernas ålder kan du introducera millenniemålen olika mycket. Det är ett jobbigt ord att läsa för de yngre men vi har inte kommit på något bättre ord. Milleniemålen finns på s 2 men det är målet i molnet på sidan 3 som är relevant för den har tidningen.

Titta på kartan på sidan 3 och var tydlig med att det är fyra olika länder som de intervjuade barnen kommer från.
I alla intervjuerna kan ni som vanligt hitta likheter och olikheter mellan barn i världen.
Läs tillsammans om något av barnen från Malaysia på sidan 6-7. Aminah och Ahmad tillhör ursprungsbefolkningen som idag är en liten minoritet där andelen fattiga är mycket hög. Alicia tillhör den rikare delen av Malaysias befolkning. Malaysia är en av Asiens ”tigerekonomier” som haft en stark utveckling.

Låt eleverna läsa själva om barn från Uganda, Sverige och Bolivia. Bra att veta kan vara att Gabriel på s 11 har fått sluta skolan och är vad vi kallar för gatubarn för att försörja sig.

Samla ihop klassen med att titta på vad ni skrivit om fattiga och rika. Har eleverna hittat fler nya tankar eller har barnen de läst om ungefär samma tankar som de själva?
Här kan det vara bra att ha med lite info från sidan 10.
Det viktigaste är frågan om hur man kan minska fattigdomen!
Svenska elever svarar som man gör på sidan 16 och sidan 6. Man utgår från sig själv och att man vill hjälpa till – alltså skickar man saker eller pengar. Och det är inte fel men med stigande ålder måste eleverna få hjälp att komma fram till att det är viktigt att de fattiga för möjlighet att påverka sitt eget liv. Och för det krävs det ofta pengar till utbildning eller till att påverka en regering som inte tar sitt ansvar.

Det kan vara värt att ta en diskussion om vems ansvar det är att några är fattiga. Varje lands regering ska se till befolkningen i sitt land. Vi i Sverige köper billiga saker från länder där lönerna är låga och bidrar gärna till att det förblir så. Det finns många skäl. Ibland vill vi gärna att barn i Sverige ska få dåligt samvete för att vi har det bra jämfört med andra. Det kan aldrig leda till något bra. Det är bättre att var glad för det man har men också se att man har möjlighet att göra världen bättre för andra.

En annan variant på avslut är att alla elever skriver/ritar ett bra tips på hur man kan minska fattigdomen. Sedan kan man sätta upp det och en annan dag fundera på om klassen ska ta tag i ett av tipsen gör ngt konkret.


Lite fakta om fattigdomsgräns osv

I internationell statistik brukar man räkna de som lever på under en dollar om dagen som extremt fattiga. I år har man reviderat summan till att vara 1,25 dollar om dagen.
Jag tror inte att de människor som flyttats från att vara fattiga till extremt fattiga har märkt skillnaden men det påverkar statistiken.

Levnadskostnaderna i länder skiljer sig åt och då finns ett mått för vad som är fattigt i varje land som kallas nationell fattigdomsnivå. Det är inte särskilt exakt men ett sätt att jämföra.

I statistiken hittar man ofta siffror för fattiga länder men inte så ofta för rika länder. Undrar om det är en attitydfråga – vi vill inte acceptera att det finns fattiga i Sverige?
Nationell fattigdomsnivå i Sverige är socialbidragsnormen. Det betyder att lever man under den får man ekonomiskt stöd. Det är inte så i alla länder.


Millenniemålen:

Rafiki har förenklat dem. Minska fattigdomen skriver vi. ”Utrota extrem fattigdom och hunger” är texten med underrubriken att halvera antalet extremt fattiga mellan 1990 och 2015. Sedan är målen uppdelade i olika delar så att det ska vara möjligt att följa upp dem.
Millenniemalen.nu är en bra sajt på svenska och där finns rapporter om hur det går.
Vill du läsa FNs rapport om hur det går så kom rapporten i september 2008 och heter The Millennium Development Goals Report.

Vill ni jobba mer med millenniemålen finns så har oxfam.org gjort ett mycket bra lektionsmaterial. På engelska men lätt att anpassa.

Ni kan också hjälpa till:

På sidan 11 finns ett konkret förslag på vad man kan göra. Skola i Bangladesh. Ett av jordens fattiga länder. Vi kan komma till er skola och berätta om barn där.